Fasadmålning i Bromma – att mäta fukten i virket
Varje fasadfärg har en gräns för hur fuktigt virket får vara, och den gränsen kontrolleras med instrument och inte med handen.
Ytan ljuger. En panel kan vara torr på de yttersta millimetrarna och långt över gränsen några millimeter in, och skillnaden syns inte och känns inte.
Mätaren har stift. En resistansmätare med instickstift mäter på det djup stiften når; en ytmätare mäter bara ytskiktet och räcker inte som enda underlag.
Och mätningen ska göras på flera punkter: en fasad är inte lika fuktig överallt, och det är den blötaste punkten som avgör om det går att måla.
Begär kostnadsfri offert →Detta ingår
- Mätning med instickstift, inte enbart ytmätare
- Flera mätpunkter per fasadsida
- Mätning i underkanter, ändträ och bakom bleck
- Separat mätning av norrsidan
- Jämförelse mot produktens angivna gräns
- Dokumenterade mätvärden med datum
- Uppskjuten målning när värdena inte tillåter
Så går arbetet till
Instrumentet
Resistansmätare med instickstift. En ytmätare räcker inte som enda underlag.
Punkterna
Flera per sida, och alltid i de utsatta detaljerna.
Sidorna
Norrsidan mäts separat. Den torkar långsammast.
Gränsen
Värdena jämförs mot produktens angivna maximum, inte mot en tumregel.
Beslutet
Ligger något över gränsen väntar vi. Värdena antecknas.
Så ser arbetet ut här
Att det är den blötaste punkten som avgör och inte medelvärdet är den regel som gör mätningen praktisk, och den bestämmer var man ska mäta. En fasad där nio punkter ligger klart under gränsen och en ligger över ska inte målas på den tionde punkten, och den punkten är nästan alltid en underkant, ett ändträ eller ett parti bakom ett bleck. Att mäta mitt på en solig sydfasad och kalla huset torrt är därför meningslöst. Det andra är att instrumentet ska nå in i virket. En kapacitiv ytmätare läser de yttersta millimetrarna och visar torrt på en bräda som är genomblöt en centimeter in; en mätare med instickstift läser på det djup stiften når. Det tredje är att värdena ska antecknas med datum. Uppmätta värden från måltillfället är det enda underlag som finns om en vidhäftningsfråga uppstår tre år senare.